Exkursion Åkerström

I fredags (27/9) var vi på Åkerströms naturreservat för att äntligen få göra en exkursion i solsken. Väl framme på naturreservatet blev vi tilldelade ett område att inventera. Vi i Den Blå Gruppen fick en lund att leta växter och svampar och djur i. Här är vår 16 kvadratmeter stora inventarieruta:

 Vi hittade några roliga svampar i vår ruta. Den översta är troligen en Björkticka och den orange i den undre bilden är en sorts slemsvamp.

Här är vårt diagram över det vi inventerat. Vi hade flest av trädarter och minst av ormbunkar och lavar. Träden som fanns i vår ruta var Lönn, Ek, Hassel, Olvon och Ask. Sammanlagt hade vi runt 20 arter av insekter, växter och svampar.

Höstlöv i höstljus 

 Vi hade Svante med i gruppen under dagen. En liten hund i en stor kropp då han bara är 7 månader gammal men högre än oss när vi sitter ner.

Vi hittade en spännande snäcka i vår ruta som vi inte kunde hitta namnet på. Här får ni en bild på snäckan:

 Svante fick agera fotomodell hela dagen och verkade fullt nöjd med dagen. 

Dagen avslutades med en tipspromenad på en otroligt mysig vandringsled. Det vinnande teamet fick hela 17 poäng av 20. Inte dåligt då några frågor var riktigt kluriga. Vi hade en trevlig, höstig dag och det var himla skönt med vackert väder för omväxlingens skull och omgivningen var otroligt vacker.

//Petra, Erica, Ewelina och Isabell

Teknik- Alfons och Milla

Jag har valt att använda mig av boken Alfons och Milla eftersom den innehåller vardaglig teknik, teknik som man kanske inte tänker på när man hör just ordet teknik. Tanken jag hade med just den här boken är att eleverna ska få inspireras av vardaglig teknik och detta sker under deras NO-lektioner genom både läsning i boken såväl som praktiska övningar. Boken handlar om när Alfons och Milla leker och därför har jag valt ut ett par sidor ur boken för att ge exempel på hur man kan arbeta med den med eleverna i en klass.

På just de sidor jag valt ut, håller Milla på att bygga en koja och Alfons blir också sugen på att bygga när han ser alla Millas häftiga uppfinningar till kojan. Sidorna visar hur man kan ta något befintligt i närområdet för att ge det ett annat användningsområde. De använder till exempel grenar som krokar, kartong till postlåda och de tillverkar en ny flagga av tyger. En första uppgift eleverna ska göra är att, i mindre grupper, samla in olika föremål som finns i klassrummet eller på övriga delar av skolan. Detta kan vara saker som redan har ett bestämt användningsområde. Tanken är att grupperna ska uppfinna nya användningsområden för föremålen genom att antingen prova sig fram eller modifiera föremålen. De får sedan presentera sina nya uppfinningar för varandra och berätta hur de har tänkt kring uppgiften. Tanken är att eleverna ska upptäcka att redan uppfunna saker kan användas på andra sätt och att även den simplaste uppfinningen kan vara mycket användbar. 

En annan uppgift eleverna ska göra i samband med denna boken är att de ska skissa upp en helt egen koja. Kojan kan se ut hur som helst då endast fantasin sätter stopp. Eftersom de ska göra en ritning av kojan ska de också skriva och rita en lista på de prylar de behöver för att bygga kojan. Detta innebär att de ska rita en hammare, färgburk, snören och dylikt, om detta behövs för att bygga kojan och de ska skriva vad varje föremål är för något. Eleverna får gott om tid på sig att måla upp sina kojor, verktyg och material för att uppgiften ska kunna utföras på allas villkor. De får också gärna ta hjälp av varandra och diskutera vilka verktyg och material som behövs till var och ens kojor. När allas kojor och listor är gjorda avslutar vi uppgiften med att ha en utställning, där alla elever får chans att visa upp sina verk och få berätta om dem. 

//Erica

Kroppen

Idag på föreläsningen pratade vi om kroppen. Vi gjorde också laborationer kring kroppens sinnen och fysik.

 

I samband med föreläsningen fick vi en uppgift, att i studiegrupperna välja ut och testa några laborationer som skulle kunna användas med elever inom vår inriktning. Vi valde att ha temat anding och valde därför att testa dessa två experiment:

"Hålla andan"
Detta är en laboration som inte behöver några förberedelser förutom ett stoppur. Denna övning kan man göra i stort sett vart som helst tack vare att det finns stoppur i dagens mobiltelefoner. I detta experiment ska man försöka hålla andan så länge som möjligt och med hjälp av ett stoppur kan man kolla vem i klassen som kan hålla andan längst. I samband med detta kan man också ta reda på vilka faktorer som kan påverka hur länge man kan hålla andan.

 

 

Erica kunde hålla andan i 32 sekunder, Petra i 35 sekunder, Isabell höll i 26 sekunder och Ewelina i 40 sekunder. Mia nämnde på dagens föreläsning att en persons längd kan vara avgörande för hur länge man kan hålla andan men på våra resultat kan man se att resultaten kan bli olika.

"Astma"
Denna laboration ger en inblick i hur det kan vara att ha astma. Det krävs endast ett sugrör per person och är därför också ett simpelt, men roligt experiment. Klipp sugröret i fyra delar och stoppa dem alla i munnen. Andas genom sugrören samtidigt som du går runt och ta sedan bort ett sugrör i taget. Till slut har du endast ett sugrör kvar att andas igenom. I denna övning kan eleverna reflektera kring hur det känns att ha astma och även testa om det blir någon skillnad beroende på hur mycket man rör sig.

 

Ewelina testade experimentet med sugröret. Det var svårare och svårare att andas ju fler sugrör som försvann. När hon bara andades ur ett sugrör blev hon yr och vi fick avbryta experimentet där. När vi lyssnade på hennes utandning lät det nästan precis så ansträngt som det låter när en person med astma andas och hon upplevde att det tyngre att andas ju mer hon rörde på sig. Vi andra kunde också se att hon såg ansträngd ut.

Vi tyckte att laborationerna var enkla och bra att använda i en klass, eftersom de tog upp viktiga områden kring lungornas funktion och kapacitet. Det är också bra övningar att utgå ifrån vid genomgång.

Länken till experimenten finner du här nedan:
http://www.teknikochnatur.se/Resurser.htm


Jakob frågar sin mamma varför han kan känna hennes parfym på avstånd.
Anledningen till att man kan känna vissa lukter, i detta fallet parfymer, på långt håll beror på att rörelserna i rummet får luften att röra på sig, vilket bär med sig dofter. När luften som har parfymdoft passerar din näsa, fångar dina näshår upp luktpartiklarna som gör så att du på håll kan känna parfymen.

När vi sedan kollade på bedömningmaterialet anser vi att vårt svar hamnar på hållplats två då svaret är av det enklare slaget men att det ändå är grundläggande förståelse i det.


Organmemory

Det var ett roligt spel som skulle vara användbart i en lågstadieklass. Vi tyckte dock att vissa bilder var för lika varandra samt att de kunde varit mer verklighetstrogna. Vi hade också velat att när man fått ett par, skulle de organen hamna på rätt plats i kroppen som fanns på bilden bredvid.

Spelets vinnare: Isabell

 

// Ewelina, Isabell, Erica och Petra

Seminarium: Hållbar utveckling

Idag har vi haft seminarium om hållbar utveckling, där vi i gruppen enskilt förberett svar på instuderingsfrågor som vi idag diskuterade tillsammans. Vi kom fram till att en hållbar utveckling innebär att vi lever i en symbios, att vi tar del av varandras resurser, till exempel att vi tillför växterna näring samtidigt som växterna ger oss syre. Man lever i en harmoni med varandra och tar tillvara på de resurser som finns på jorden. Vi måste få mer kunskap om naturen och dess resurser för att få förståelse för det vi använder. Som det ser ut nu använder vi mer resurser än vad jorden kan reproducera, men med kunskapen om naturresurserna kan vi vända den dåliga trenden för att låta jorden återhämta sig. 

På grund av hur vi lever idag har ekosystemen förändrats på ett negativt sätt. Djur och växter hinner inte anpassa sig på grund av att vi breder ut oss allt mer och därmed förstör för många djur- och växtarter. I och med att vi diskuterade dessa frågor kom vi även in på frågan om naturens balans. Hade naturen varit i balans om vi människor inte hade funnits?. Vi var i stort sett överens med det mesta, men detta diskuterade vi lite extra. Vi pratade främst om människans roll i naturen, och hur naturen skulle sett ut utan oss.  Alla var överens om att jorden skulle vara i balans, men några av oss hade lte andra tankar kring människans roll. Vi diskuterade om människan har en roll i naturen och om den har en funktion, eftersom nästan allt som existerar har en uppgift och många har en avgörande sådan. Några av oss trodde att människan utgjorde en roll, men att denna inte var avgörande för naturens balans. Som vi ser på växthuseffekten, har människan utökat denna till en mängd som är skadlig för liv och utveckling på jorden. Växthuseffekten är såklart ett måste för att det ska finnas liv på jorden, men så som den utvecklats skapar den obalans i naturen. 

Här kommer ett par tips på hur man kan jobba med hållbar utveckling med eleverna i en klass.

• Återanvändning och återvinning är viktiga delar inom hållbar utveckling. I läroplanens kunskapsmål står det att undervisningen ska ta upp och belysa samhällets funktioner och hur vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Återanvändning och återvinning är begrepp som eleverma stöter på i vardagen och som de kan relatera till. Genom att först ha en genomgång om människans påverkan på naturen och dess följder, får eleverna en uppfattning om hur viktigt det är att ta till vara på naturens resurser och använda dem med respekt. Efter detta får de en uppgift som går ut på att de ska återanvända en redan befintlig produkt och skapa något nytt av denna. Det kan vara allt från ett vackert konstverk till en ny användbar uppfinning. eleverna får då använda sin fantasi och kreativitet som troligtvis kommer att motivera dem och skapar en nyfikenhet inför ämnet.

• Källsortering är också en viktig del inom hållbar utveckling. Man kan till exempelvis gå med barnen ut i naturen och plocka skräp och ta med tillbaka till klassrummet och visa barnen hur det ska källsorteras. Sedan kan man prata om hur och varför man källsorterar för att ge eleverna förståelse för hur viktigt det är för naturen. 

// Ewelina, Petra, Isabell och Erica

Idag gjorde vi i Gruppen ett eko-system som kan finnas i havet!
Den röda linjen visar ett exempel på hur en längre näringskedja kan se ut, medan den lite svagare orangea linjen visar en något kortare.

Det visar hur producenter äts av det vi kallar primära konsumenter, och sedan hur sekundära, tertiära konsumenter osv. äter varandra i en kedja. Högst i denna kedja har vi Späckhuggaren, medan Tång och växtplankton hamnar i botten på kedjan.

Förra veckans laborationer!

Förra veckans laborationer handlade om materia och energi och kraft och rörelse.

Här fick vi titta om olika föremål flöt

Vi kunde blåsa upp en ballong med hjälp utav att vi värmde upp flaskan.

 Här hittade vi papperets tyngdpunkt!

Vi tyckte att laborationerna var mycket roliga och givande och vi ser framemot att få testa de med barnen ute i skolorna.

Kraft och rörelse

Idag har vi pratat om kraft och rörelse och vi fick i uppgift att förklara för elever i den årskurs vi utbildar oss för, vad tyngdpunkt är. Under föreläsningen upplevde vi att det kan vara ganska svårt att förklara vad tyngdpunkt egentligen innebär. Därför kände vi att detta var en bra uppgift då även vi känner att vi behöver få bättre kunskap om vad det är.

Vad är tyngdpunkt?
Allt som finns som väger något, alltså allt som har en massa, har en tyngdpunkt. En tyngdpunkt är det stället på ett föremål där all massa är samlad. På t.ex. bollar och tärningar är tyngdpunkten i mitten och detta kan man oftast känna genom att försöka balansera föremålet. Detta beror på att vikten, massan, är fördelad jämnt över hela föremålet. En sked, och andra sidan, har inte sin vikt jämnt fördelat i sin form. Som ni ser på bilden har den en ojämn form. Den är lång och smal på ena sida och mer rundad på andra.

Detta resulterar i att tyngdpunkten inte hamnar i mitten utan närmare skedens rundade sida eftersom skedens största massa befinner sig där. Vi ber eleverna att prova detta.

Laboration:
Vi låter eleverna arbeta i mindre gruppen om ca fyra barn. Varje grupp får sig tilldelade en balansvåg som ser ut på detta vis:

Vi delar ut sex likadana föremål till grupperna som de sedan laborera med.  Det första de ska göra är att de ska lägga lika många föremål på varje sida av vågen för att sedan diskutera vad som händer och varför. För att hjälpa eleverna på traven i deras diskussioner ställer vi frågor till grupperna. Resultatet kommer visa att vågens massa är jämnt fördelat över ställningen, vilket påvisar att vågens tyngdpunkt är i mitten av ställningen. 

Nästa steg är att eleverna ska lägga dubbelt så många föremål i ena vågskålen som den andra. De ska sedan diskutera resultatet och vad som händer med tyngdpunkten. Det som sker är att vågens tyngdpunkt förflyttas en aning mot den tyngsta vågskålen, då massan är ojämnt fördelad.

För att det ska bli ännu mer konkret för eleverna kommer de att få i uppgift att själva få agera vågar. De går till på följande vis att en i gruppen lägger sig tvärs över på en bänk, med armar och ben rakt utsträckta. Dem andra i gruppen ska sedan lägga olika föremål fram på armarna, men också bak på benen. Beroende på föremålens vikt får de känna av hur de måste ändra sin position för att bli mer stabila och få tyngdpunkten på rätt ställe. Här nedan ser ni ett exempel på hur det kan se ut: 

 

Bild lånad från http://ghs-b04elever.blogspot.se

Genom att eleverna fått möjlighet att genomföra dessa övningar/ laborationer, så hoppas vi att de har fått en större förståelse för vad tyngdpunkt innebär. 

// Petra, Ewelina, Erica och Isabell 

Innovatum

Idag har vi i grupp B varit på Innovatum. Det var den mycket trevlig och rolig dag och vi fick prova på en massa roliga saker. Här kommer lite foton på det vi fick uppleva och vi avslutar med dagens uppgift.

 Vi fick börja dagen med att experimentera. Vi fick en burk med olika föremål och vi fick välja vilka som vi trodde skulle flyta och vilka som skulle sjunka. De allra flesta trodde att allt skulle flyta, utom stenen och muttern. Här är rätt svar.

Här fick vi gissa hur olika vätskor skulle uppträda i förhållande till varandra. I botten på röret finns Glycerin, sedan vatten, matolja, T-röd och överst är lacknafta. 

 Sedan fick vi se hur de föremål, som vi tidigare använde, uppträdde i detta rör. 

Vi skulle få en potatis att flyta 

 Dominoavdelningen där man kunde stapla videoband och klossar för att skapa en dominoeffekt

Petra och Isabell testar att sätta ihop klossar för att se vad de tillsammans blir på bildskärmen 

 De hade en avdelning som handlade om Trollhättans historia

Petra försöker bära iväg på en väska som inte var samarbetsvillig 

 Här sorterar Petra bollar genom att dansa på en dansmatta

 Sist, men inte minst, fick vi se en elshow och lära oss mer om hur elektricitet fungerar

 

Några vågade sig på med att vara försökskaniner. Det utdelades elstötar, häftiga frisyrer och magiska lysrör.

Här är våra svar på dagens gruppuppgift:

1. Vi har en vision att klassen vi åker dit med är på tio elever. Vi väljer att dela upp barnen i två grupper, eftersom vi inte vill att något barn ska känna sig utpekad om man är själv och förlorar. Men de tre olika stationer på Innovatum som vi skulle vilja ha med i en trekamp är:

• "Parkering"- Den går ut på att man med hjälp av varandra ska försöka fånga upp en bil som har en krok på taket med en annan krok som hänger på "ett snöre". Två stycken från två olika håll ska försöka styra och få krokarna att hänga i varandra. När man har lyckats med det ska man tillsammans försöka styra, med hjälp av snörena, så att man kan parkera bilen rakt, innanför en parkeringsruta. Medan två styr repen, kan de övriga i gruppen stå bredvid och hjälpa till genom att berätta vilket håll de måste styra mer åt o.s.v.  Den grupp som klarat att parkera en bil innanför parkeringsrutan på snabbast tid vinner. Vi valde denna station för att man här måste samarbeta i laget för att lyckas, samt öva på sitt tålamod.

Här står Ewelina och Isabell som försöker parkera sin bil

• Tangram- Här får barnen, på tid, bygga ihop figurer. Det laget som är snabbast att bygga ihop ett antal figurer vinner. Vi valde denna eftersom alla elever i gruppen får chansen att deltaga samtidigt och samarbeta. Genom samarbetet får de öva på att lyssna på varandra och alla får känna att de behövs för att det ska gå att bygga.

Petra bygger snabbt ihop en kvadrat

• Dragkampen - Här är alla i laget delaktiga och tävlar mot det andra laget. På den ena sidan vinner man alltid och den andra sidan förlorar man på. Detta har att göra med hur repen sitter. Vi valde denna station för att eleverna ska få reflektera över varför man vinner på ena sidan. Det får de göra genom att de får chansen att diskutera med varandra och reflektera över varför man vinner på ena sidan. Genom att studera och utforska repkonstruktionen. Båda lagen ska få tävla på båda sidor då vi tyckte att det skulle vara en bra avslutning på trekampen, att båda lagen får vinna.

Petra och Isabell testar dragkampen

2. 

• Det finns en station som heter "mindball", där man genom hjärnkraft, hjärnvågor, ska flytta en kula till motståndarens sida. Detta gör man genom att tänka så lite som möjligt.

Här testar vi alla Mindball

• "Cykelbilarna" - Här får man genom rörelseenergi, kroppens kraft, cykeln att åka framåt.
  
  Petra och Isabell testar cykelbilarna

• "Virveln"- I botten av tanken finns en propeller som får vattnet att röra sig och bilda en virvel, naturkraft. Idén är tagen från verkliga virvlar. Dessa skapas med hjälp av lågtryck och jordens rotation.

3. Det är mycket lätt att tappa bort eleverna, då det är stort och finns många vrår. Man måste därför vara uppmärksam och säga till eleverna att de kan gå till receptionen om de skulle komma bort. Att även upplysa eleverna att inte springa inne på Innovatum, då de kan slå sig eller springa in i någon annan eftersom det inte finns många öppna ytor. Det kan även finnas klämrisk vid spakar och hjul så det kan vara bra att uppmärksamma eleverna om detta. Även att man berättar för eleverna att vänta på sin tur vid olika stationer, så att ingen blir osams och något förstörs är bra att ta upp med eleverna.

4. Vi uppskattade mest "mindball", eftersom vi aldrig gjort något liknande tidigare. Det var fascinerande att det verkligen fungerade.

//Ewelina, Petra, Isabell och Erica

Försenad gruppresentation

Här kommer en lite försenad gruppresentation av Den Blå Gruppen.

Hej! Jag heter Erica, är 24 år och bor i Dals Ed tillsammans med min sambo. Jag gillar att skapa genom foto, måleri och silversmide. Jag gillar också att hantera växter och att umgås med mina nära och kära. Jag förväntar mig att denna kursen kommer att ge mig mer kunskap om naturen och framförallt idéer och verktyg som jag kan använda mig av i min framtida klass.

Hej jag heter Ewelina Andersson och är 21 år gammal och bor i ett hus vid Örekilsälven i Munkedal. På fritiden gillar jag att umgås med min familj och vänner, laga mat och hålla på med inredning, men även att gå på promenad med min hund Svante. Mina förväntningar på kursen är att få lära mig mer om träd, djur och växter. Jag är så himla dålig på det så det behöver fräschas upp. Jag förväntar mig även att få många tips och idéer för mitt framtida yrke.

Hej jag heter Petra Aronsson och är 21 år gammal. Jag kommer från Ed, men bor numera i Trollhättan tillsammans med min sambo i en liten studentlägenhet. På min fritid brukar jag umgås med min sambo, ta en fika med mina vänner samt hälsa på och umgås med min familj. Jag gillar även att vara ute och springa samt kolla på tv-serier. Mina förväntningar på kursen var att få en bredare kunskap kring NO-ämnena, vilket jag redan fått under dessa två veckor som gått. Det har varit mycket lärorikt och jag ser fram emot vad resten av kursen har att erbjuda. 

Hej! Jag heter Isabell och jag är 21 år gammal. Jag bor i en lägenhet i Vänersborg tillsammans med min sambo, Tobias. På fritiden tycker jag om att umgås med pojkvännen, familj och vänner. Jag älskar att äta choklad, har intresse för sport och tycker om att gå härliga promenader. Nu har det gått ett par veckor av kursen och jag tycker att den hittills har varit mycket nyttig och uppfriskande för minnet. Det jag förväntar mig av resten av kursen är att den fortsätter att vara lika inspirerande och ge mig mer kunskap och idéer som är bra för vårt kommande yrke. 

För att väcka och bibehålla barnens intresse tror vi att det är bra att arbeta praktiskt genom många utflykter och laborationer. Det är viktigt att barnen får uppleva det som sker, konkret. Vi tror också att det är viktigt att utgå ifrån elevernas egna intressen. 

Materia och energi

Under dagens föreläsning har vi pratat om materia och energi. Vi fick i uppgift att förklara och beskriva i text och bilder vad eld är för något, anpassat så att elever i åk F-3 ska kunna förstå dess innebörd. Vi kommer att presentera elden i jag-form för eleverna, då vi tror att det kommer att fånga elevernas intresse och motivation. Vi som lärare kommer att använda denna arbetsform som en introduktion till vad eld är för något.

Hej, det är jag som är herr Eld! Du och jag är lika på många sätt. För att jag ska kunna leva måste jag, precis som du, få tillgång till syre. Syre finns runt omkring oss och är luften som du andas in. Jag och du måste också ha bränsle, typ som den smörgås du äter varje morgon till frukost, fast jag gillar inte smörgåsar utan jag föredrar t.ex. torra växter. Varför är det då så viktigt att äta? Jo, för att du ska orka att leka och gå i skolan och för att jag ska orka brinna. En tredje sak som jag och du behöver är värme. Det behövs för att du och jag ska kunna hålla igång. Som sagt är vi lika på många sätt men nu ska jag berätta lite mer om mig själv. Jag finns gömd i nästan alla material, t.ex. ved och när jag på samma gång kommer i kontakt med värme och syre, så kan ni se mig. Då ser jag ut såhär:

Nu vet ni hur jag ser ut och vad jag behöver för att finnas, alltså dessa tre saker; värme, syre och bränsle. Dessa tillsammans gör att jag syns och det kallas för en kemisk reaktion. Här ser ni det i form av en bild:  

Men vet ni vad som bildas när jag börjar brinna? Jag släpper ifrån mig en gas som kallas koldioxid. Detta kan man säga, liknar dina pruttar eller rapar. Min gas, koldioxiden, kommer till eftersom kolet, som jag lämnar efter mig, gillar syre lika mycket som jag. Syre kallas också ibland för dioxid och tillsammans med kolet bildar de koldioxid. Eftersom allt är uppbyggt på något vis, är även jag det. Syret själv är en egen byggsten, en atom. Tillsammans med kolet, som är en annan atom, bildar de en molekyl och i detta fallet en kemisk förening. (Detta steget kommer vi att genomföra i form av bild på tavlan, för att det ska bli lättare för eleverna att hänga med. Eleverna får då följa stegen och sedan måla av). 

Kom ihåg att aldrig leka med mig, då jag blir mycket varm och kan skapa fara. Behandla mig med respekt och kom ihåg att släcka mig. Detta gör du genom att ta bort en av mina tre viktigaste behov, för ni har väl inte glömt bort vad jag behöver? Kolla på triangeln i så fall. (Här får eleverna repetera vad som gåtts igenom och reflektera över hur elden kan släckas). 

Ps: Glöm inte bort att jag alltid finns även om jag inte syns. 

// Petra, Ewelina, Isabell och Erica