Laborationer 2/9-13

Hej!

I måndags fick vi i uppgift att utföra tre olika laborationer. I den första skulle vi observera och studera hur ett äpple påverkades när man delade det och lät det ligga framme en stund. Vi var alla överens om att äpplet ganska snart skulle ändra färg och bli brunt. Vår hypotes om varför det blev såhär, var att fruktköttet då kommer i kontakt med syre vilket det annars inte får när det skyddas utav skalet. Efter att ha ställt vår hypotes skulle vi komma på olika sätt att förhindra att äpplet blev brunt. Vi kom snabbt fram till att man kunde lägga äpplet i vatten för att förhindra direkt kontakt med stor mängd syre. Vi försökte oss även på att vakuumförpacka det delade äpplet i en försluten påse, men resultatet gick inte riktigt i vår väg. Äpplet blev ganska snart brunt i påsen.

Vi fick även tips på andra sätt att gå till väga för att förhindra att äpplet blir brunt, när vi lyssnade på hur de andra grupperna hade gjort. Man kan bl.a. använda citronsaft på fruktköttet för att förhindra att enzymerna frigörs lika snabbt. Man kan även koka äpplet för att förhindra utsläpp av enzymerna.

I den andra laborationen skulle vi göra tre hål i ett mjökpaket, hålen skulle vara lika stora och ovanför varandra. Sedan skulle vi hälla i vatten i mjölkkartongen, men för att vattnet inte skulle rinna ut med detsamma. Vi satte sedan en tejpbit ovanför hålen för att sedan hälla i vatten i mjölkkartongen. Därefter skulle vi dra bort tejpbiten och se hur vattnet rann ut genom de tre olika hålen. Men innan vi genomförde detta diskuterade vi om det skulle vara någon skillnad på hur vattnet rann ut genom de tre  hålen. Vår hypotes var att störst tryck skulle vara på botten då hela vattnets tyngd läggs där, och att vattnet därför skulle rinna ut lättare och mest genom det översta hålet. och när vattnet gått förbi det översta hålet skulle det rinna ut mest vatten genom det mitterta hålet och tillsist genom det understa hålet. Men när vi sedan genomförde experimentet och drog bort tejpen, skedde inte det som vi hade förutspått. Vi hade rätt i att det störta trycket låg mot botten men strålen vid det understa hålet var längst, vilket vi inte trodde skulle ske.

Det som man kunde gjort annorlunda för att reslutet kanske skulle blvit  annat, var att v skulle gjort hålen med något annat än en spik. Eftersom hålen kanske kan skilja sig från varandra inuti kartongen,  då det kan stå ut lite kartong vid hålen. Vi vet inte säkert om det hade förändrat resultatet men att det skulle kunna ge en förändring. 

I den tredje laborationen skulle vi göra en pastanyckel.  En pastanyckel går ut på att man delar in ett föremål i olika kategorier. Vi fick ett antal olika pasta sorter som var olika formade och hade olika färg och ytor. Det första vi skulle göra var att dela in pastan i två grupper och då valde vi att dela in pastan i  skruvade och ej skruvade. Resten av stegen ser ni på bilden av vår pastanyckel.  

 
Detta var ett roligt sätt att arbeta på och vi tror att man kan använda detta med barnen sen när vi kommer ut och arbetar.. Det man skulle kunna förändra om vi skulle göra dessa experiment med barnen är att byta ut antal makaroner eller byta makaronerna mot något annat, eftersom det kanske kan bli för många steg att dela upp i för de yngre barnen.